1. Frits och hans familj

a. Hur många familjemedlemmar fanns det i Frits’ familj? Hurdana var deras inbördes relationer? Hurdant förhållande hade Frits till sina farföräldrar? Hur beskrevs faderns mentala problem? Hur påverkades familjen av faderns sjukdom? Hur förhöll Frits sig till sjukdomen?

b. Vilka yrken hade föräldrarna, vad arbetade de med? (modern skolhälsovårdare, fadern bonde i flera generationer.)
Var bodde de och hurdant var deras hem? Berätta om Frits’ rum. Hur kom hans olika ideal i uttryck där? Vilka saker var viktiga för honom? Hur levde Frits och hur förverkligade han sina ideal? (bl.a. att försvara rättvisan och protestera mot våld, namnbyte efter förebilden)

2. Den nya läraren

a. Hurdan var Frits’ nya lärare? På vilket sätt skilde han sig från det man var van vid i skolan? Vad satte han värde på och vilka nya saker ville han införa i undervisningen? Jämför rektorns och den nya lärarens sätt att undervisa. Diskutera vad de olika undervisningsmetoderna grundade sig på.

b. Musikundervisningen: I filmen ökade klassbandet gemenskapskänslan och stärkte elevernas självkänsla. Hur syntes lärarnas musiksmak i filmen? Finns det nuförtiden en tydlig indelning i ungdomsmusik och vuxenmusik? Bilda ett klassband på musiklektionen. Idéer till musicerande i band finns bl.a. i lärarhandledningarna till läroböcker i musik.

c. Gör ett gemensamt ljudpartitur. Rita ett rutmönster med 16 rutor på ett papper. Eleverna arbetar först i par och tänker ut ett ljud, som anges i en ruta antingen med noter, som en rytm, som ord eller som en figur. I någon ruta kan man göra en anteckning som beskriver en paus. När alla rutor är ifyllda, går man igenom hur de ska ”spelas”.

Sedan pekar dirigenten en ruta i taget med taktpinnen (pekpinnen) och de andra producerar det ljud som anges i rutan. När det är paus är alla tysta. Man kan komma överens om att taktarten är fyra fjärdedelar, vilket gör det lättare att spela i takt.

Pröva på att ”spela” i kanon och i ökat tempo. Rutorna kan spelas i ordningsföljd eller blandat. Dirigenten byts ut ibland. Partituret kan också göras så att det beskriver en sak eller en händelse. T.ex. en nattlig utfärd i skogen, en rast, morgonsysslor osv.

3. Disciplin och orättvisa

a. I skolan i filmen var disciplinen hård. Lindrig olydnad och små förseelser straffades med fysisk aga. Fråga mor- och farföräldrarna och andra äldre människor om hurdana straff som utdelades i skolorna förr i tiden.

Också i Finland har disciplinen i skolor varit mycket hård:

För folkskolan hade man uppställt höga fosterländska, religiösa och etiska mål både i fråga om undervisningens kvalitet och lärarnas och elevernas beteende.

Under de första åren i det självständiga Finland orsakade disciplinära åtgärder i skolorna också ett inflammerat inlärningsklimat. En elev som ansågs ha försummat att ta in sin kvot vatten kunde få stå med en hink på huvudet och bli slagen med pekpinnen på benen under lektionen. Skolutflykten förlorade sin glans när en elev som hade tittat in i andelslagets butik blev slagen i huvudet med lärarens paraply. 

Där det råder ordning och hård disciplin förekommer det också olydiga elever, det är något av en naturlag. Elever rymde från latläxan eller kvarsittningen, bräder revs från uthusfasaderna på skolgården, trappor slogs sönder och elever visslade på skolvägen.

På rasterna kunde det till exempel förekomma mobbning, som ibland kunde leda till våldsamma slagsmål. Eleverna kunde också kasta sten på varandra.

Helmi Mattala, som gick i skola i Livonsaari strax efter att Finland hade blivit självständigt, kommer i håg att hon och hennes skolkamrater en gång började dansa i klassen på rasten. En spelkunnig elev ackompanjerade. Läraren hade ingen förståelse för kreativitet som fick sitt utlopp på detta sätt, utan körde ut de glada eleverna i vinterkölden. De som blev utkörda fikade efter medkänsla genom att demonstrativt huttrande ställa sig framför lärarinnans fönster.

Källa: Sinikka Syväluoma, Askaisten koululaitoksen historiikki. Moniste 1996 (Historik över skolväsendet i Askainen)

b. Fast den strikta disciplinen överensstämde med tidsandan, måste det våld för vilket rektorn utsatte Frits fördömas. Varför utsattes Frits för rektorns övergrepp? Hur tog de andra eleverna det? Vilka tog parti för Frits? Diskutera vad ni betraktar som ett rimligt straff för det som Frits gjort.

c. Frits var inte den enda eleven som rektorn gick åt. Eleverna brukade titta i fönstret när rektorn agade klasskamraterna. Varför ingrep ingen, t.ex. bygemenskapen, i rektorns förehavanden? Varför vågade de inte sätta sig emot rektorn? Hur försökte rektorn påverka människorna? Hur tystade han dem?

Diskutera följderna av rektorns misshandel, för rektorn eller för Frits’ familj. Vem fick skulden för det hela? Hur upplevde Frits’ familj det? Vad hände med fadern?

d. Diskutera vem eller vilka ni anser borde ha ingripit för att det skulle ha blivit rättvist. Vem var till slut den enda som ensam vågade sätta sig mot rektorn?

4. FN:s barnkonvention

Konventionen om barnens rättigheter föregicks av deklarationen om barnens rättigheter, som antogs 20.11.1959. Enligt deklarationen har barnet rätt till egna åsikter och till skydd mot allt våld och utnyttjande samt försummelse och grymhet. Deklarationen är mycket allmänt hållen och den är inte juridiskt bindande för staterna.  I FN:s generalförsamling beslutade att avge deklarationen eftersom det är mänsklighetens plikt att ge barnen det bästa som den kan erbjuda, för att alla ska ha en lycklig barndom.

Konventionen om barnens rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 20.11.2989. Konventionen anger en gemensamt godtagen uppfattning om vilka rättigheter alla barn bör ha, oberoende av deras” ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt” (artikel 2 i barnkonventionen). Konventionen är den överenskommelse om mänskliga rättigheter som har fått det bredaste godkännandet i världen. Den har undertecknats av 192 stater.

Enligt barnskyddslagen har barn också samma rättigheter till skydd mot våld som vuxna. Våld som riktar sig mot barn, även kroppsaga, är misshandel enligt strafflagen. Finland har en lång och ärorik tradition i pedagogiska metoder utan våld. Kroppsaga förbjöds i statens skolor redan 1914. I början av 1984 blev kroppsaga helt förbjuden. Misshandel av barn under 15 år är ett brott som hör under allmänt åtal. Det betyder att allmänna åklagaren kan yrka att förövaren döms till straff även om offret inte kräver det. Enligt barnskyddslagen har alla anställda inom staten, kommunen och församlingen en skyldighet att göra anmälan hos barnskyddsmyndigheterna om barn som är i uppenbart behov av barnskydd.

Diskutera filmen i små grupper ur barnkonventionens eller FN-deklarationens perspektiv. Vad blev uppfyllt och vad blev inte uppfyllt i fråga om Frits? Diskutera hur det är möjligt trots att deklarationen om barnens rättigheter hade getts redan tio år före filmens händelser.

5. I have a dream

a. Vilken dröm hade Frits? Tänk er Frits efter tio år eller på 2000-talet. Vilka skulle vara hans ideal då? Hurdan familj skulle han ha? Hurdant förhållande skulle han ha till sina föräldrar och sina systrar? Eller till Iben? Vilket yrke skulle Frits ha? Skulle han ha tagit över släktgården och syssla med jordbruk eller skulle han göra något helt annat? Hurdana minnen har skolåren lämnat efter sig? Skriv om det.

b. Vilken är din dröm? Om ni fick eller kunde göra världen till en bättre plats, vad skulle det vara? Skriv om det.