1. 1960-talet

a. Filmen utspelar sig år 1969. Hurdan var världen på 60-talet? Vad hände då i Finland och ute i världen? Intervjua släktingar som var unga eller vuxna på 1960-talet. Hurdant var livet då? Vad var ungdomarna intresserade av? Vad gjorde de tillsammans? Hurdana filmer såg man?

b. Hurdana fenomen förekom det på 1960-talet? Revolt mot auktoriteter, hippierörelsen, klädstilen, granna färger och långt hår. Studera foton från 1960-talet. Designa, teckna och måla hippiekläder.

2. Peace, love and rock’n’roll

Rockmusiken innebar ett stort brytningsskede i musiklivet. Ungdomarna lyssnade på twist och ståltrådsmusik. Hippierörelsen deklarerade kärlekens budskap. Musikalen Hair gjordes, man ville förbättra världen med kärlek och fred. Kända artister och band var bl.a. Beatles, Animals, Hendrix, Elvis, Jerry Lee Lewis, Chuck Berry, The Rolling Stones, Jim Morrison, Janis Joplin. Med Bob Dylan, Joan Baez m.m. blev också folk-musiken mycket populär.

a. Leta efter de kändaste musikstyckena från 60-talet. Vad sjöng man om då? Man sjöng för en bättre och fredligare värld, sånger som We shall overcome, Where have all the flowers gone?, House of the Rising Sun, Universal Soldier, Jag står här på ett torg…

Stämningsbilder: Indela klassen i fyra grupper. Varje grupp har ett papper av storlek A3 och varje medlem i gruppen har en tuschpenna. Välj ett musikstycke som hela klassen lyssnar på. Blunda medan ni lyssnar på stycket första gången. Lyssna en gång till och tänk på hurdana sinnebilder musiken väcker. Skriv upp ord som de associerar till på gruppens gemensamma papper. Fortsätt lyssna tills alla har skrivit flera ord. Studera den gemensamma ordlistan. Lyssna fortfarande och skriv små dikter eller stämningsbeskrivningar utgående från orden i listan. Läs texterna tillsammans.

b. Studera t.ex. skivomslag från 60-talet. Bekanta er med popkonsten, t.ex. Andy Warhol. Designa och måla affischer i 60-talsstil eller gör egna kopior av kända verk utgående från konstdiabilder och andra popkonstverk som kan visas med projektor. 

c. Studera biografier över artister och band och deras övriga produktion. Ordna ett skivråd i klassen med 60-talsmusik.

3. Martin Luther King

Bakgrund om personen Doktor Martin Luther King, Jr., som föddes den 15 januari 1929 och dog 4 april 1968, var baptistpastor och människorättsaktivist. King fick Nobels fredspris 1964. Martin Luther King var en av centralgestalterna i den amerikanska medborgarrättsrörelsen, som på 1950- och 1960-talet kämpade i synnerhet för att den svarta sydstatsbefolkningens medborgarrättigheter skulle erkännas. Han var en orubblig anhängare av civil olydnad och ickevåld och är vid sidan av Gandhi en av de viktigaste utvecklarna av filosofin om motstånd utan våld. För att hedra Kings födelse är den tredje måndagen i januari en allmän fridag i USA. En förordning om det godkändes av president Ronald Reagan den 18 januari 1986.

Medborgaraktivismen King ledde bussbojkotten i Montgomery 1955. Upphovet till bojkotten var att den svarta kvinnan Rosa Parks vägrade att ge sin plats till en vithyad man och bröt sålunda mot Jim Crow-lagen. Bojkotten fortgick i 381 dagar och situationen blev så spänd att någon till och med kastade en bomb på verandan till Kings bostad i Montgomery. Högsta domstolen i Förenta staterna konstaterade i sitt beslut att rassegregationen i bussarna stod i strid med grundlagen.

Efter kampanjen var King med om att grunda Southern Christian Leadership Conference (SCLC) 1957, som han ledde ända till sin död. I protester som ordnades av SCLC följde King principen om civil olydnad och ickevåld. King räknade med att organiserad, icke-våldsam civil olydnad mot rassegregationen i södern skulle ge publicitet åt kampen för att de svarta skulle bli jämlika medborgare och få rösträtt. Han hade rätt, tidningsartiklarna och tv-programmen om den fattigdom och de förödmjukelser som den svarta befolkningen i södern fick utstå och om trakasserierna mot medborgarrättsaktivisterna fick så mycket förståelse och sympati bland allmänheten att medborgarrörelsen blev den betydelsefullaste politiska händelsen i början av 1960-talet. Marscher som King ordnade bidrog i hög grad till att Förenta staternas lagar utökades med en lag om medborgerliga rättigheter

 (Civil Rights Act) 1964 och en lag om rösträtt (Voting Rights Act) 1965.

Mordet King blev mördad den 4 april 1968. Han blev skjuten på sin balkong på motell Lorraine i Memphis, Tennessee. Småförbrytaren James Earl Ray misstänktes för brottet och anhölls i London två månader senare. Ray erkände mordet och dömdes till fängelse på 99 år. Senare återtog Ray erkännandet och försökte resten av sitt liv att få domen till ny domstolsbehandling. Ray dog i fängelset vid 70 års ålder den 23 april 1998.

Loyd Jowers, ägaren till Jim’s Grill, en restaurang nära motell Lorraine, påstod sig ha varit delaktig i konspirationen mot King och mottagit 100 000 dollar för arrangemangen för mordet, dock utan att veta att avsikten var att mörda King. Kings familj väckte talan om dödsvållande mot Jowers och de övriga, okända konspiratörerna i civildomstolen i Memphis. Juryn ansåg att Jowers var skyldig och att det i bakgrunden fanns en större konspiration.
Källa: Wikipedia

a. I have a dream… Vilken var Kings dröm? I sitt berömda tal i början av 1960-talet sammanfattade King sin dröm om tolerans på det här sättet: ”Jag har en dröm, att den här nationen en dag skall resa sig och leva upp till den verkliga innebörden i sin bekännelse: vi anser det självklart att alla människor är skapade med samma värde.” För King var kampen för de svartas medborgerliga rättigheter en del av en större strävan mot att avskaffa rastänkandet och göra människor jämlika. ”Jämlikhet med vita löser inte problemet mellan vita och svarta, om det inte innebär jämlikhet i det fattigdomstyngda världssamfundet och världsalltet”, skrev Martin Luther King. Han såg det som en förutsättning för bestående fred i världen och för mänsklighetens fortsatta existens. ”Vi måste lära oss att leva tillsammans som bröder eller gå under tillsammans som dårar”, sammanfattade King sina tankar.
Källa:www.lyseo.edu.ouka.fi/suvaitsevaisuus/suvaitse/mlking.html

b. Hur blir Martin Luther Kings arv synligt i filmen: filmens namn, huvudpersonens stora förebild, tv-nyheten om Kings död… Diskutera vilken betydelse Martin Luther Kings verksamhet har haft i USA och i hela världen.

4. Protest mot krig och våld

Kriget i Vietnam väckte protester på 60-talet. På många håll i världen ordnades stora demonstrationer mot kriget. År 1967 demonstrerade miljoner amerikanska ungdomar mot att unga amerikaner dog i ett fjärran land, i ett krig som inte verkade ha någonting att göra med USA och som inte verkade meningsfullt på något sätt.

Också i Finland och i Norden demonstrerade man mot kriget. Man sjöng för freden. Lyssna t.ex. på sången Jag står här på ett torg och diskutera sångtexten i smågrupper. 

Jag står här på ett torg

Jag står här på ett torg

ett cirkuståg passerar,

en clown, en vind passerar,

men jag är full av sorg.

Mitt hjärta är en sång,

Den handlar om hans läppar,

Den handlar om hans ögon som spelade en gång.

O säg ni som är här, vad skulle ni då göra?

Vem skulle ni då höra?

Om den som ni har kär

blev borta i ett krig till ingen, ingen nytta,

där mänskor blev förbytta som djävlarna med dig.

 

Jag står här på en square

det regnar i mitt hjärta

det säger i mitt hjärta

att han är inte här.

 

Fast fåglarna ger hals

och träden gröna vaknat

jag ser det med min saknad,

jag ser det inte alls

för den som jag höll av

har stympats, bränts och satsats,

förlorats, glömts och kastats

med andra i en grav.

 

Vem spelar detta spel med blod och svett och tårar

med kulsprutor och bårar?

Jag vet att det är fel.

Ni vet att det är fel.

 

Jag vet att jag är dum

säg ingenting om riken

de Gaulle och politiken

För då så blir jag stum.

Men säg här president,

Om ni har tid att svara

Ack, kunde ni förklara

Det onda som har hänt.

Vem är det som ställt till

Så vi som är som andra

Ska slåss emot varandra

Fast ingen av oss vill?

 

O alla ni med makt,

Jag ville bara säga

Låt människorna leva

Och gör som jag har sagt

O, gör som jag har sagt.

 

Musik: Boris Vian

Svensk text: Lars Forssell

5. Medierna utvecklas

a. På 1960-talet kom den första tv-apparaten till många hem, såsom hos Frits. Vilken betydelse hade tv:n för familjerna? Hur förändrades familjernas rutiner och tidsanvändning på grund av den?

b. Intervjua släktingar om hur det var när det kom en tv i huset. Vad tittade man på? Vilka medier hade man följt med tidigare eller hur fick man reda på vad som skedde i världen innan tv:n fanns?