Ett hushåll är en central verksamhetsmiljö för konsumenten. Det är ett mångsidigt system som kan bestå av en eller flera medlemmar. Ett välfungerande hushåll kan på ett bättre sätt hantera ändrade omständigheter.  Kunskap om den egna och omgivningens verksamhet och situation förutsätter ett fungerande informations- och responssystem, med hjälp av vilka man förbereda sig inför en ny situation och på ett flexibelt sätt ändra handlingsmönster.

I filmen Väärät juuret består hushållet av familjen Kuurna. I familjen Kuurna har det hänt en massa saker som man inte har klarat av att ta itu med. Man har tigit om problemen eller bara till hälften löst dem. Man har kanske tänkt att de kan tas upp senare, vid en lämpligare tidpunkt. Varken familjens mamma eller pappa har varit beredd att ta ansvar förrän pappans hälsotillstånd blev betydligt sämre.   Mamman var tvungen att ta ansvar och berätta om situationen för barnen, trots att pappan motsatte sig det. På så sätt började mamman leda familjen.

Att leda ett hushåll betyder att man förutser saker, fattar beslut och tar ansvar samt att familjemedlemmarna deltar då man behandlar frågor som berör familjen. Att leda ett hushåll och att delta betyder att man upprätthåller funktionerna i hemmet, fördelar resurserna och beslutsfattandet samt att man har förmågan att bedöma vilka faktorer främjar välmåendet. Individens förmåga att klara olika livssituationer är också att leda ett hushåll.  I filmen ledde dock mamman familjen utan att låta de andra familjemedlemmarna delta.  Utan att pappan visste om det tog hon kontakt med hans fullvuxna son, för att han skulle vara med och besluta om familjeföretagets framtid.

Att leda ett hushåll och låta andra delta är att kunna bedöma hur vanorna inverkar på vårt välmående, vår förmåga att samarbeta och hur de inverkar på vår ekonomiska situation. Att leda ett hushåll innebär att hantera vardagen, ta ansvar och vara en ledare.

Om man inte klarar av att hantera vardagen leder det till att vardagen blir flytande och då kan man inte längre hantera vardagens grundläggande frågor. En flytande vardag saknar en daglig grundstruktur och rytm. En flytande vardag kan beskrivas med en båtmetafor:

”Familjens vardag kan beskrivas med en metafor om att röra sig på vatten.  Ofta har man ett mål med en

båtresa: man vill förflytta sig från en plats till en annan, till exempel den motsatta stranden, en bra fiskeplats eller kanske bara åka på en liten nöjestur i närheten av sommarstugan. För att roddbåten ska gå i önskad riktning måste man kunna flera olika saker.  Man måste kunna ro med de redskap som finns till hands, hålla båtens för i önskad riktning, tolka vågornas riktning, styrka eller svallvågor

som orsakas av andra som rör sig på vattnet, känna till vattendragets botten och på basis av den styra båten så att man undviker alltför kraftiga gungningar, grundstötningar eller eventuell

kantring. Man måste också kunna stanna båten och vid behov kasta ankar på en lämplig plats. Om man ror båten med jämn takt hålls båtens riktning stabil.  

I stället för att ensam ro båten kan man också vara två vid årorna, men då måste man lära sig att ro i samma takt för att båtresan skall bli smid och jämn. Om vi slutar ro utan att kasta

ankar, börjar båten driva med vinden och havsströmmarna.”

(Källa: Korvela Pirjo, Holmberg Milla, Jonsson Mona och Kupiainen Antero: Projektet Arki haltuun (Vardagen under kontroll) Från en flytande till en förankrad vardag – att i familjearbetet stöda förändringar av vardagsrytmen med sekvenskartsmetoden.)

 I familjen Kuurna hade man lärt sig att tiga och alla tog ansvar för sitt eget liv, men utan att berätta om sina beslut för de andra familjemedlemmarna.  Förmågan att leda ett hushåll och få andra att delta grundar sig på att man varseblir roller och ansvar, att man kan förutse saker samt förmågan att kunna hålla fast vid gemensamma arbetsprocesser.  Familjen Kuurna hade inga planer för hur och när man skulle berätta om sjukdomen för familjen, man hade inte följt med morbroderns borgensfråga, man höll tyst om mormors alkoholism.  Familjen försökte vifta bort den framskridande sjukdomen genom att istället planera adoptivbarnets ”resa till sina rötter”. De hade en tydlig, gemensam, sammanhållande dröm och känsla av gemenskap, men de klarade inte av att hantera familjens helhetssituation och då började de oskötta ärendena samlas.

Att leda ett hushåll eller att vara medlem av ett hushåll kräver sociala färdigheter med vilkas hjälp man kan åstadkomma det engagemang som behövs för att hantera vardagen. Familjen Kuurna lärde sig i och med krisen att engagera sig och man skapade en gemensam förståelse och tolerans.  Via funktionerna i ett hushåll lär man sig att delta och lär sig de färdigheter en konsumentmedborgare behöver.  

 

Uppgifter

1. a) Diskutera om hur ert eget hushåll ser ut och vem som leder det.

b) Vad betyder begreppen vardag, hushåll, att leda ett hushåll, att låta delta, flytande vardag?  Leta efter och fundera över svaren i små grupper.

c) Fundera i små grupper över en flytande vardags samband med utslagning.

Källor:

Hille Janhonen-Abruquah (red.) 2009: Kodin arki (s.103-108). 2009. Helsingfors universitet.

Beteendevetenskapliga fakulteten. Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap. Verket finns här.

”Boken Kodin arki (Hemmets vardag) har under läsåret 2008-2009 utformats i samarbete mellan personalen inom utbildningen av hushållslärare vid Helsingfors universitet och forskare.  Syftet med den är att fundera över ”hemmets vardag” ur olika synvinklar.  Genomgående teman i artikelserien är vardag, verksamhet, färdighet och forskning.  De granskas i vardagens och hushållslärarutbildningens kontext.” (utdrag ur den epilogiska boken ”Kodin arki”, skriven av prof. Päivi Palojoki.)

2. a) Människor erbjuds olika livsstilsguider, t.ex. i form av böcker och tidningsartiklar. Leta fram olika guider för livsfärdigheter. Hur kan de hjälpa er sköta vardagen i hemmet?

b) Välj en av personerna i familjen Kuurna och gör upp en guide för livsfärdigheter för honom/henne.

3. a) Familjen Kuurna lärde sig få kontroll över vardagen och familjemedlemmarna växte som människor.  Vad lärde de sig av krisen?  Hur kan du själv lära dig få kontroll över vardagen?

b) I en familj behövs färdigheter för att ”leda laget” (känsloyttringar, förutsägningar, interaktion). Fundera över vad de är och hur man kan lära sig dem.

Flykt

Enligt det traditionella tänkesättet utgörs färdigheter i ett hushåll av matlagning, rengöring, renoveringar och hantering av vardagsekonomin samt övriga färdigheter som berör konsumtionsval.

Personerna i filmen flydde från olika saker.  Vilka livsfärdigheter behöver man för att kunna hantera olika livssituationer som kan vara sociala, ekonomiska, olösta problem från det förflutna, sjukdomar? Skriv ner råd till familjen Kuurna för att hjälpa dem lösa problemen.  Ni kan t.ex. göra dem som en tavla.

1. a) Diskutera

• vad allt kan man fly ifrån?
• till vilka saker eller handlingar kan man fly?
• vad beror det på att man flyr från olika saker?
• vilka är följderna av att man flyr?

b) I familjen Kuurna flydde man från många saker:

Mamman                            skuldproblem

Pappan                              sjukdom

Lumi                                   hål i väggen

Sakari                                utomlands

Pihla                                   flytt  till ett kollektiv

Mormor                               alkohol

Morbror                              oansvarig ekonomisk hushållning

Hitta på alternativa sätt för familjen Kuurna att hantera och möta sina problem.

Förutseende

1. a) Vad avser man med förutseende och planmässighet då det gäller att sköta ett hushåll?

Fundera över varför:

• man inte har följt med morbroderns avkortningar?
• man gick i borgen för morbroderns lån?
• man inte planerade för pappans pensionering?
• mamman inte i tid berättade för familjen om sin brors betalningssvårigheter?
• familjen inte på ett bättre sätt kunde förutse händelserna?
• Hur kan man förutse överraskande situationer, kan man alltid förutse dem?
•  Vilken är skillnaden mellan att förutse och vara ängslig för framtiden?

b) Ge berättelsen en fortsättning: vad hade kunnat ske annorlunda om familjen hade förutsett situationen.

2. Berättelsen ”När skulden förfaller…”

Familjen blev tvungen att betala morbroderns lån, ett lån som båda föräldrarna hade gått i borgen för.

Hitta på en berättelse om varje familjemedlem i en situation då en skuld förfaller till betalning.

(t.ex. Pihlas berättelse: hitta på en orsak till att hon är skuldsatt och hur hon kan gå vidare.)

Ett hushåll fungerar inte om det inte sköts

1. a) Ett hushåll kan bestå av en person eller en sammanslutning av många människor.

Fundera över vilka slag av hushåll förekommer i filmen.

 b) Familjen Kuurna utgör ett hushåll, fundera över vilka av följande saker som hör till ett hushåll förekommer i filmen:

Vilka konsumtionsval gör man i filmen?

Hur planerar och motiverar man valen?

Vilka är följderna av valen? 

Vem har ansvar för familjens beslut, på vilket sätt syns det?

c) Hitta en scen i filmen där man visar

• Planering och hantering av hushållet 
• Hälsa och trygghet
• Skötsel av och ansvar för hushållet
• Val och bruk av teknologi och media

Fundera över vilka frågor som ofta leder till att ett hushåll råkar ut för problem.

d) Vad lämnar vi efter oss? Hur länge tar det? Kläderna slits slut på några år.  Man behåller kärlen tills man igen flyttar.  Möbler går sönder eller är inte längre moderna.  En hög med minnen. De finns kvar tills ingen längre minns dem.  Inlärda vanor och fel Om inte någon lär sig av dem eller om ingen har mod att bryta mot…

”Vad har vi blivit och vad lämnar vi efter oss?” Det frågar man i filmen. Diskutera tillsammans vad man avser med detta och hitta svar på frågorna.