I filmens början står Mikko Nousiainen ute på däck på en kryssningsfärja över till Sverige. Han är full och olycklig för att han känner sig som en svensk man fångad i en finsk mans kropp, och tänker därför hoppa i havet med en svensk ishockeytröja på sig så att han åtminstone kan bli begravd som svensk. Han får oväntat sällskap av Mikael Andersson, som visar sig vara en svensk psykolog, och som också är trött på livet. När olycksbröderna slutligen åter sitter i baren föreslår Mikael att Mikko tar hans identitet för att uppnå sina drömmars mål: att bli en svensk man. Väl i land i Stockholm hinner Mikael ge Mikko en del råd på vägen och fakta om sin familj samt fixa ett förfalskat pass till honom, innan han kastar sig ut för ett stup.  

Plötsligt har Mikko en ny identitet. Han söker upp ”sin” senildementa mamma Greta, som bor på ett vårdhem, och träffar där Maria – ”sin syster”. Maria går inte alls på identitetsbytet, utan vill veta vad som hänt den riktige Mikael som dock aldrig varit någon snäll bror. Mikko försöker slingra sig genom att säga att han hjälpt Mikael att lämna landet, men Maria tror honom inte och ber honom försvinna innan hon ringer polisen.

På vårdhemmet möter Mikko även den blonda sjukgymnasten Lotta. När de följs åt genom staden säger Mikko att hans dröm är att bli en god svensk familjefar, vilket resulterar i att Lotta spontant kysser honom.

Plötsligt har Mikko en relation med Lotta. Han får också jobb som arbetsplatspsykolog på en konsultfirma med den riktige Mikaels meriter. Mikael lärde Mikko att gnugga sig tankfullt om hakan och fråga sina ”patienter”: ”Hur känns det?” samt att svenskar tycker om att få diagnoser och att kramas. Det gör att Mikko klarar av att hålla skenet uppe på jobbet, även om framför allt kollegan Nahid är skeptisk till honom.   

Mikko, som bor i den riktige Mikaels pojkrum i mamma Gretas stora våning, hittar information om Maria och söker upp henne på jobbet. Han kommer dit just när Maria fått sparken för att hon varit aggressiv mot butikens kunder. Mikko lyckas avvärja att Maria förlorar jobbet genom att ljuga att han är hennes psykolog som ska hjälpa henne.

Förhållandet med Lotta går i raserfart. Mikko flyttar med henne in i ett hus som hon köpt med sin förre pojkvän, som lämnade henne för att surfa på Nya Zeeland. Villaområdets grannar hälsar dem hjärtligt välkomna. Framförallt deras muskulösa granne Jorma från Finland hjälper glatt till att bära in deras flyttlass. Mikko blir rädd att Jorma ska genomskåda hans falska identitet. Lotta i sin tur säger när de badar bastu att man måste kunna lita på den man älskar. Även Mikkos farfar spökar för honom med budskapet: ”Mikko, sinä olet suomalainen”. (”Mikko, du är finländare”).

Parallellt med jobbet och relationen med Lotta lär Mikko känna Maria, som mot sin vilja börjar tycka bättre om sin nye bror än om sin riktige försvunne bror, som enligt henne var ett svin. Mikko visar sig även ha sidor som Marias pojkvän Rille helt saknar. Hon är också den som ifrågasätter Mikkos förhållande till Lotta, framförallt att de flyttat ihop utan att ha haft sex med varandra. Mikko svamlar nervöst att han tar allvarligt på samlag; att kropp och själ måste hänga ihop.

När Mikko träffar Maria på frilutsområdet Skansen för att prata trasslar han till det ännu mer. Han ser sin gamla flickvän Tiina från Finland i en turistgrupp och försöker gömma sig genom att kyssa Maria. Samtidigt går hans kollega Nahid förbi och utbrister: ”Sånt där syskonmys har vi inte i Iran”. Tiina känner igen Mikko, men Mikko förnekar sitt sanna jag. Tiina skakar på huvudet och säger på finska att Mikko är en verkligt tragisk person, medan Maria ser förbryllad ut.

Senare söker Mikko upp Maria. Han överräcker en blombukett och säger att han älskar henne och vill att hon finns i hans liv för alltid. Maria missförstår honom, och blir arg och ledsen när han förklarar att han bara syftade på syskonkärlek.

Mikko och Lotta har bjudit in Greta, Maria och Rille för att fira jul tillsammans. Även grannen Jorma dyker upp med massor av finsk julmat, vilket irriterar Mikko som sett framemot att ha ett riktigt svenskt julbord. Maria pikar Mikko för minsta sak, och julstämningen vill inte riktigt infinna sig. Mikko säger att han ska gå ut och köpa en tidning, (kod för att gå iväg och sätta på sig tomtedräkten), men han överrumplas av en annan jultomte som visar sig vara – Mikael Andersson.

Den riktige Mikael Andersson överlevde fallet från klipporna, och har nu sökt upp Mikko för att han måste göra en njurtransplantation och därför behöver sin identitet tillbaka. Han har också insett att han var olycklig för att han inte trivdes att leva i Sverige, och vill inte längre dö. Men Mikko vill inte förlora sin svenska identitet, då Lotta inte vet något om hans tidigare liv. Mikko kommer på att Mikael kan ta hans identitet och opereras i Finland.

Mikko, Mikael och Maria, som gått med på att donera sin ena njure till sin bror, åker till Finland, men det går inte så enkelt som Mikko hoppats. Efter diverse förvecklingar blir dock Mikael opererad i Finland. Samtidigt inser Mikko: ”Jag vet vem jag är, och vad jag måste göra”.

Medan Mikael och Maria opereras reser Mikko tillbaka till Sverige. Han söker upp Lotta och berättar vem han egentligen är: Mikko Virtanen – och att han är förälskad i sin ”syster”. Lotta blir förbannad och börjar slå honom, men grannen Jorma rusar fram och stoppar henne. Snabbt söker Lotta tröst i Jormas stora famn.

När Maria vaknar upp från narkosen sitter Mikko vid hennes sida. Han har insett att han har en finsk kropp, men en svensk själ, och att han är kär i Maria.