Uppgifterna får en att se på kriget ur olika personers synvinklar. För att bättre komma ihåg filmen och underlätta uppgifterna kan bilder av kriget göras (genom att teckna, måla, göra kollager; antingen ensam eller i grupper) ur olika synvinklar: Perkolas, Kaarinas och plutonens.

1. Perkolas krig

Filmen är ett slags utvecklingshistoria, som skildrar hur en människa förändras, utvecklas som människa. Fundera på, på vilket sätt löjtnant Perkola förändras under händelsernas förlopp och varför det sker.

a) Ordna de ur Perkolas synvinkel viktiga händelserna i filmen i kronologisk ordning.

b) Gå igenom hur händelserna inverkar på Perkola med till exempel följande frågor:

• Vad får vi veta om Kaarina och Perkola från tiden före fortsättningskrigets (och filmens händelsers) början?
• Hurdant är förhållandet mellan Kaarina och Perkola av filmens början att bedöma?
• Hur förhåller sig de unga till framtiden?
• Varför går Perkolas chef med på hans begäran att förflytta lottorna bakom fronten?
• Hurdan är Perkola som chef när han med sin pluton beger sig ut på spaningsuppdraget? Hur visar det sig?
• Hur tar Perkola beskedet om förintandet av kolonnen som transporterade Kaarina?
• Hur förändrar det Perkolas inställning till sig själv? Hur visar sig detta?
• Hur förändrar beskedet Perkolas inställning till kriget? Hur visar sig detta?
• Hur förändrar beskedet Perkola som plutonchef? Hur visar sig detta?
• Hur förändras männens attityd mot Perkola?
• Hurdan Perkola ser vi i slutscenen?
• Hur skulle Perkolas framtid se ut?

2. Kaarinas krig

Filmen konstrueras alltid så att allting inte visas, utan det lämnas luckor i nerättelsen, som åskådaren får själv fylla. Så också i Vägen till Rukajärvi. En av den här berättelsens stora luckor har att göra med Kaarinas öde: Åskådaren tror sig se Kaarina för sista gången, när hon under den demolerade transportbilen möter den ryska partisanen öga mot öga. Kaarina kommer dock in i berättelsen senare.

Filmen berättar inte, vad som hänt Kaarina efter mötet med partisanerna, utan åskådaren får själv dra sina slutsater om detta.

• Hurdan är Kaarina i början av filmen och hurdan är hon efter att ha kommit tillbaka i slutet?
• Vad har hänt henne efter det ryska anfallet?

Jämför era synpunkter och fundera på, vad skillnaderna i era uppfattningar om Kaarinas öde beror på.

FÖSLAG: Taru Mäkeläs Pikkusisar går bra att se jämsides med Vägen till Rukajärvi. Den handlar om kriget sett ur kvinnans och hemmafrontens synvinkel.

3. Kriget ur Perkolas mäns synvinkel

Löjtnant Perkolas grupp beger sig på ett spaningsuppdrag i Rukajärvis omgivning som Perkola redan på förhand vet ska vara besvärligt. Uppdraget är att få reda på de ryska truppernas läge. Gruppen är vid avfärden ganska enig och samarbetsvillig, men under färden förändras atmosfären.

a) Karaktäriseringen av gruppmedlemmarna lämpar sig väl som grupparbete.

Det är tillrådigt att komma överens om de olika gruppernas uppgifter redan innan man ser filmen.

Varje grupp har en person bland Perkolas underordnade att observera. Uppgiften gäller att samla in så mycket information om personen i fråga som möjligt: Vem? Vad gör han i det civila? Hurdana familjeförhållanden har han? Hurdan vanor? Vilka principer? Vilka saker är viktiga för honom? Vilka saker retar honom? Inställningen till de andra? Inställningen till kriget? Ge uppgifterna innan ni börjar se på filmen.

Samla gruppernas arbete, dvs. presentationen av de olika soldaterna, t.ex. på tavlan, där de kan kompletteras efter behov.

b) Analysera förhållandena mellan männen och deras roller i gruppen. Som basis för diskussionen kan ni göra upp ett schema, där ni karakteriserar personerna och beskriver deras inbördes relationer.

c) Det hur Perkolas grupp beter sig styrs – såsom oftast är fallet i undantagssituationer som krig –  av hårda normer. Hurdana regler har gruppen? Vad grundar sig följandet av reglerna på? Vad följer om någon bryter mot dem?

Det är gruppens medlemmars plikt att lyda sin chef under alla förhållanden.

I vilka situationer ifrågasätter gruppens medlemmar Perkolas instruktioner och varför gör de det? I vilka situationer borde gruppens medlemmar ha betett sig annorlunda?

d) I en välfungerande grupp

• finns det en rollfördelning som gynnar uppnåendet av gruppens mål
• motiverar chefen medlemmarna, förbinder sig vid målsättningen, anger riktningen
• är maktstrukturen i sin ordning
• hjälper normerna gruppen att nå sina mål
• är gruppen lagom fast
• befrämjar det enhetliga tänkandet avfattandet av gruppbeslut hellre än begränsar det. (Anneli Vilkko-Riihelä, Psyyke. Psykologian käsikirja. WSOY, 1999.)

Är Perkolas pluton en välfungerande grupp? Motivera era uppfattningar.